I år är det 20år sen..

jag tog studenten tillsammans med ett härligt gäng från "Hotell& Restaurang" på Österängskolan i Kristianstad..

Det känns så konstigt att det gått 20 år. 

Seriöst, 20 ÅR!!! 

När jag gick i högstadiet o det va dags för gymnasieval gjorde jag ett lite "udda" val jämfört med dom flesta av mina klasskompisar. Typ alla valde linjer på gymnasiet Nordenberg hemma i Olofström..

Men jag ville bli kock &  sökte till "hotell & Restaurang linjen" på Österängskolan i Kristianstad, 5mil hemifrån. Det va bara jag som sökte dit bland mina klasskompisar.  

Och jag kom in!! 

Glömmer ALDRIG första dagen på nya skolan, 5mil bussresa hemifrån och jag kände INGEN!!! Förutom en kille som jag bara "kände till" från den andra högstadieskolan hemma i Olofström. 

Det va sjukt pirrigt, spännande & skit läskigt att ensam börja i en ny skola i en helt ny stad!!

Och som en bra start & grymt första intryck räckte jag ivrigt upp handen när läraren frågade om någon varit utomlands senaste 6mån.. 

-Jag har varit på Cypern!! (klassresan i 9:an)

Tänkte att detta va ett bra tillfälle att ta steget att våga prata.. Va rätt blyg men tänkte att jag måste våga prata o det tidigt. Som ett plåster, dra av det snabbt lixom.  Annars skulle det bara bli jobbigare ju längre jag väntade. 

Det va bara jag o en kille till som räckte upp handen.

Läraren: -Bra då ska ni 2 få lämna salmonellaprov (avföringsprov)!!  

Och så gav hon oss varsit provrör med en tops i. 

Så den där chansen att ge ett självsäker första intryck sket sig lite.. 

Jag & Andreas stoppade ner våra provrör i väskan o jag tror vi båda drog oss från att räcka upp handen ett tag efter det. 

Jag o Andreas blev snabbt väldigt goda vänner och han är fortf den jag har mest kontakt med från den tiden. Vi har träffats några gånger efter det, men nu va det länge sen sist. Men vi håller kontakten på FB. Tråkigt nog åkte vi om varann förra sommaren när han o hans familj va på Gotland. 

Ser så mycket fram emot att träffa honom o alla andra igen.

Det är också jag & Andreas som dragit igång denna återträffen där vi bjudit in alla som gick i klasserna A,B & C. Jag har letat folk på Facebook, fått tag i betygslistor & sen kontaktat skatteverket får att få tag i ALLAs adresser. Det är viktigt för mig att ALLA ska bli inbjuda. Dom jag inte hittade på FB skickade jag brev till. Tyvärr svarade inte alla som fick brev. Men vi fick tillslut kontakt med 27 av 43. Och den 6/5 blir vi ungf 15pers som träffas. Trist att inte fler kan men är glad att vi blir ett gäng ändå. Andreas som bor kvar i Kristianstad har roddat med bokningar. Det blir "enkelt" med bowling & middag på "Bar-be-ko". Behövs nog inte mer än så för det viktigaste är att hinna hänga & prata gamla minnen.

Skulle jag försöka skriva om alla mina minnen från gymnasietid skulle det bli det längsta inlägget någonsin. Så jag nöjer mig med ett gäng ord som summerar lite av dom där 3 åren: Gruppkramar, misslyckade rulltårtor&marängpudlar, glutefria knäckepizzor, promenader i "björket", storkök (vi lagade skolmaten) m Aina, resan till Helsingör (jag åkte med 3 killar & jag drack alldeles för många jäger & öl. Tur att jag hade 3 fina killar som tog hand om mig), "Dansa ner i ån", "weet t-shirt" vid köksstädning, chokladboll m plastsked, mustach-prydda matte-lärarinnan m playboy-tröja, lååånga fikor på fenix & Zeke´s..mm mm mm

 Kan kort o gott säga att min gymnasietid va fantastiskt rolig & att  jag växte som människa iom det där läskiga, stora steget jag tog att våga lämna det vana & trygga i hem-kommunen.Visst saknade jag mina gamla klasskompisar i början..  Men jag fick snabbt nya vänner och trivdes så bra i klassen & på skolan. Så glad över att jag vågade ta det där steget o följa min dröm istf att följa strömmen. Det va rätt ovanligt att söka sig till gymnasieskolor utanför kommunen. Jag hade H&R Österäng som 1:a hands val, H&R i Älmhult som 2:a & Handels på Nordenberg (gymnasiet i hem-kommunen) som 3:e val. 

Första året pendlade jag 10mil m buss varje dag. Vi va 4-5st längs vägen som hängde ihop & vi hade fantastiskt roligt på dom där bussresorna men det va också slitigt & tråkigt i längden. Bussresan tog oftast minst 1-1,5h då det va byte halvvägs.  Så när jag började 2:an flyttade jag in på ett rum i en korridor på "Samhall Lavi" (det va en korridor med ca 6-7 rum, ett gemensamt kök, dusch & telefonkiosk) tillsammans med en kompis hemifrån som också gick 2:a året på en annan gymnasieskola i Kristianstad samt min kusin o en tjej till som då började 1:an på samma skola som mig. 

Det va en galen tid dom 4 terminerna jag bodde på Lavi.. Vi hade sååå roligt! Vi spelade in filmer, hade fester (till "husmors" förtret), lagade mat ihop, drack vin i Shell-rondellen, kollade på "skilda världar", bakade kladdkakor, bråkade om disk, tjuv-ringde konstiga "dating-linjer" i telefonkiosken, pallade äpplen vid kolloni-lotterna och mycket mycket mycket mer... 

Jag i 1:an, 2:an & 3:an..

Och efter studenten stannade jag & 6 till från klassen (bla Andreas) kvar på Österängskolan o gick ett 4:e påbyggnadsår på "Bartender-utbildningen".. Och jag lämnade "Lavi" & flyttade då ihop med min lillasyster (som också valt H&R linjen o gick i 2:an) i en 1:a på "söder". Det året va en enda lång fest.. Efter det flyttade jag till Sthlm. 

Om en vecka är det Dagen D,  det ska bli såååå himla kul, lite pirrigt & väldigt spännande att träffa vänner man inte sett på 20år!  

Chockat mig själv både en & två gånger.

Vaknade pigg & steg upp vid 7 och det blev en bra morgon med barnen, helt utan bråk. Bara det!! 

När dom gått till skolan så landade jag i soffan framför nyheterna m äggröra, tomatsallad, jos & kaffe. När frukosten va slut drog jag igång o vika ren tvätt, sortera smutsig & köra flera maskiner. Jag gick även igenom o vek iordning båda barnens garderober & la in all vår rena tvätt medans jag lyssnade på "en underbar pod".
 Gjorde även en korg för barnens jympa-kläder i källaren där dom kan hämta o packa sina jympaväskor. Sen städade jag också upp i "svarta hålet" i källaren. Sorterade Hockey & ridväskorna.

Så kom helt plötsligt den där känslan jag inte känt på sååå länge (över ett år faktiskt)... 

Fasen, skulle det inte vara gött att sätta på träningskläderna & gå "Rohammarn" runt?? Blev förvånad själv & skyndade mig innan jag skulle ångra mig! 

Så på med nya "snabb-skorna", tightsen o spotify-listan.. Det va sååå skönt i 2,5km sen började det svida på hälarna & det blev värre o värre. När jag va längst bort hemifrån så tittade jag ner på hälen o där är en mörk fläck på strumpan o skon.. Blödande skoskav!! YES!! 

Gick inte så snabbt dom sista 3km.  

Note to self: Sätt på skoskavsplåster nästa gång. 

Väl hemma igen åt jag lunch & kollade ett avsnitt "Greys Anatomy" för att sen hoppa i duschen.

Hämtade barnen vid 14, drog till återvinningen & sen till Kupan.

På kupan hittade jag denna godingen till klänning. 

Fantastiska färger som inte riktigt syns på bild.  Olivgrön & lila.  

Den har dock trasig dragkedja i ryggen & har lossnat i sömmen här o där. Men för 15kr är det värt att lägga pengar på sömmerska.

Och när jag provade den hemma gick den faktiskt på men jag är glad att det finns lite sömsmån att ta av  här o där för att jag ska kunna få upp den nya dragkedjan sen.

Efter Kupan gick jag & tjejerna till fiket "Bagarns" och unnade oss en go-fika & småpratade.. Så himla mysigt!  

Väl hemma satte vi oss i köket o pratade ihop oss och dom skrev 2st "schema". Med morgon & kvälls rutiner. 

Hoppas nu att det ska hjälpa dom att förstå vad som ska göras och i vilken ordning så att det ska minska stress & konflikter.  

Visst snurrar det på rätt ok på morgonen & schemat kan verka simpelt. Men det uppstår lätt konflikter om vad som ska göras i vilken ordning & massa stress över att hitta gympa kläder/bokbuss böcker/frukt/läxböcker mm i sista minuten. Så nu ska väskorna packas på kvällen & kläder läggas fram. Det va roligt att se hur engagerade dom va i att göra ett bra schema. 

Det är galet vilken energi jag haft idag o vad mycket jag fått gjort. 

En fantastiskt BRA ledig Onsdag, helt enkelt!! 

Ännu ett fantastiskt år har gått...

Jag tycker dom där åren går så himla snabbt & för varje år går det snabbare... Det är nästan lite läskigt.. Seriöst. Jag va ju nyss 30! 

 Jag har inte haft någon ålders-nojja alls, någonsin..20, 25, 30 & 35. Inga problem! 

Men när jag fyllde 38 började det komma smygande.. 

För då va jag närmare 40 än 35.. Och sedan dess har jag haft lite ågren. Känner mig lixom inte som "snart 40år" utan mer som typ 30. Känns dock ibland lite som att kroppen springer ifrån sinnet, för seriöst, Tennisarm vid 39!! Men "Skratt-rynkorna" som börjat dyka upp ser jag dock fortf som något positivt. Hellre det än bekymmers rynkor.  

 Men det är väl bara att digga läget o köra på och leva livet. Och hålla fast vid klyschorna: "Man blir inte äldre än vad man gör sig" & "Ålder är bara en siffra". Fick ändå visa leg på systemet häromdagen. 

Imorse vaknade jag vid 7.30 av att ungarna stökade i köket men inget hände.. Sen började dom bråka. Så det va bara att stiga upp strax efter 8. Där nere möttes jag av en färdig frukostbricka m kaffe, jos & surdegsmacka. Och Astrid hade skurit brödet på den livsfarliga skärmaskinen utan att mista ett finger & dessutom brett mackan med majonäs istf smör, precis som jag vill ha den. Hon har koll min lilla fina tjej. 

Vi 3 kröp upp i soffan o kollade fragglarna o åt frukost. Anders fick sovmorgon efter att ha varit på galej igår. Jag tar igen det imorgon OCH på måndag. 

Vid 9:30 hade jag dragit på mig underställ, mysbrallor, ylletröja & täckbyxor då det bara va 2 grader o snö ute. Så gick jag ut till loppisen för att dra igång byggfläkten och färdigställa inför årets första öppna dag. 

Och på trappen hittar jag en påse med denna fina blomman från en fin vän.. 

Och i en fantastisk kruka. Det värmde! 

Klockan 11 slog jag upp dörren till loppisen för 1:a gången i år.. 

Första timmen va det 4-5 sällskap i butiken.. Och under timmarna jag hade öppet va det mer besök än jag förväntat mig iom vädret.

Bla kom fina Linn förbi som gav mig ett av hennes halsband. Köpte ett halsband av henne på julmarknaden 2016 men det försvann samma dag. Nu fick jag ett nytt. SÅ TACKSAM!! 

Och så kom mina goa vänner Cilla & Emma förbi med en fin blomma & ett paket helt i min smak. Öl, lakrits & ölkorv.  

Dom vet vad jag gillar. 

Och från min fantastiska man & barnen fick jag den bästa av presenter. 

För 4dar sen på vår 7:e bröllopsdag fick jag hotellnatt på mitt älskade Scandic hotell  "Haymarket"!

Och idag kom aktiviteten för dagen.

HÅKAN HELLSTRÖM biljetter till oss 2. 

Vi har pratat länge om att se Håkan som vi båda gillar. Och när biljetterna släpptes "köade" vi men fick ändå inga. Men härom veckan hittade Anders tydligen biljetter på blocket.

Ser så mycket fram emot den helgen med min fina man!

Och så fick jag ett nytt doftljus. 

Har förbrukat alla mina Voluspa ljus. Älskar BRA (dvs DYRA) doftljus! 

Han den där mannen.. Han är så himla grym på att köpa presenter. Tur att han inkluderar sig själv i gåvorna för jag är värdelös på att köpa presenter till honom. Glömde tom vår bröllopsdag i år. 

Ikväll bjöd jag familjen & Anders föräldrar på middag. Det blev Ajvar-kyckling (1:a gången någonsin). Köpte 2 burkar Ajvar i Kroatien i September o dom va såååå goda och maten blev toppen god. Inte sista gången jag lagar detta. Och till efterrätt bjöd jag på min favorit kladdkaka... Den glutenfria köpe-kladdkakan från "Fria" och på den la jag hopvispad pulver hallonmousse o färska hallon & blåbär. Man ska inte komplicera det på sin födelsedag. 

Imorgon blir det en slapp hemma dag. På eftermiddagen kommer vi lämna barnen hos bästa fammo&faffa för att göra oss redo för årets 1:a 40års kalas. 

Kommer bli en fantastisk kväll. 

Livet som 39år känns helt otroligt nog fantastiskt!

5 år sen!!

Detta kommer bli ett långt inlägg om hur vår väg hit till Gotland sett ut. Från beslutet till idag.

Idag är det 5år sen vi lastade hela in vårt hem i lastbilen o åkte från vår gata i Åkersberga mot Nynäshamn & Gotlandsbåten med enkel biljett.  Känslorna va så många o det kändes både underbart & spännande men sååå läskigt.

Men resan fram till den dagen va allt annat än rak: Vi har sen 2008 drömt om att flytta till Gotland. Kollade på Hemnet efter hus på Gotland, bestämde oss, kontaktade mäklare sommaren 2008, lät ta exteriörbilder den sommaren inför försäljning framåt hösten. I Augusti 2008 åkte vi till Thailand men medans vi va där rasade en ekonomiskkris i Sverige. Vi la planen på is o mäklaren hörde inte ens av sig när vi kom hem igen. Och sen kom en liten Astrid i vägen. Men hösten 2011 drog vi igång drömmen om Gotland igen.

Vägen dit va dock inte enkel, tvärtemot. Vi sålde faktiskt huset 2 gånger. 1:a gången i November 2011.. Men köparna drog sig ur efter besiktning på väldigt lösa grunder (fortfarande bitter).. Och sen gick det troll i det, vi hade flera visningar under vintern utan att någon va intresserad. Att visnings-städa m 2 små barn i hemmet varje vecka är inte jätte lätt.

Så vi tappade tillslut hoppet. Men då stannar vi väl här ett tag till då.. Och jag sökte nytt jobb som skulle underlätta vardagen lite iaf.  Så fick jag detdär jobbet (på ICA i Arninge) & sa upp mig från Statoil (efter 12år) i början av februari. Vi hade förlikat oss med att bo kvar i Åkersberga, huset låg inte uppe till försäljning längre.

Här är vårt hus i Åkersberga.

Och den fantastiska baksidan som angränsade till skogen. Tror bilden togs precis när vi köpt det eller strax efter. 

MEN så va det plötsligt  några från dom 1:a visningarna som va redo att köpa o kontaktade mäklaren o la ett bud i början av Februari 2012 och den 15/2 va försäljningen avslutad.. 2 dagar senare på fredagen skulle jag till nya jobbet o hämta nycklar o jobbkläder. Men istället fick jag berätta att vi sålt huset o skulle flytta till Gotland om 1,5månad.
Butikschefen blev skitsur o vände på klacken o gick till sitt kontor innan jag ens fått förklara hur det blev så och hon som anställt mig försökte trösta mig men jag anade hennes frustration/irritation. Gick storgråtande därifrån. Va ju ett drömjobb som fick ge vika för livsdrömmen.  Har inte satt min fot på ICA i Arninge sen dess..  Så va jag plötsligt arbetslös.. Men jobbade endel extra på Statoil dom sista veckorna när jag inte packade, åkte till Gotland m väskan full av ansökningar och gick runt halva Visby o presenterade mig o lämnade CV....

Vi började packa, rensa ur & sälja av endel. Det va många känslor som snurrade dom sista månaderna. Trots att vi drömt/pratat om detta sen 2008 så blev det så mycket känslor när flytten va ett faktum. Att vi skulle lämna huset som vi 2 flyttat in i ensamma 2006 och under dom 5åren vi bodde där gått från 2 till 4 i familjen. Där vi kommit hem med bäbisar, upplevt dom där småbarnsåren & där barnen tagit sina första steg.

Jag har ju bott hela min uppväxt i samma hus & tyckte det va lite jobbigt att mina barn inte skulle få göra det samma. En stor ångest va också att Agnes (då 4år) bästa kompis på dagis under vintern flyttat in 1 hus bort. Och hon va rätt knäckt över att vi skulle flytta. Det höll i sig i över ett år efter flytten. Hon grät o sa att hon svarat fel när vi frågat om hon skulle tycka det vore spännande att flytta till Gotland, att hon sagt Ja men nu ångrade sig & saknade Ida. Det sved!! Någon vecka innan flytten drog det stora vemodet in o jag skrev ett långt inlägg för att lätta på trycket.

Några veckor efter att jag varit nere o sökt massa jobb på Gotland blev jag kallad på intervju på Ica Supermarket i Visby. Så det blev ännu en snabb sväng ner med båten & veckorna innan flytt fick jag ett samtal. Jag hade fått ett sommarvikariat.  YES!! Kändes skönt att veta att jag fått in en fot i arbetslivet där nere på ön. Planen va att nagla sig fast efter sommaren.

Vi packade ALL ledig tid, rensade ut endel och sålde även av endel på Blocket.. 

Lastbilen kom från Gotland kvällen innan och vi lagade massa mat o åt ihop. Sista måltiden i mitt älskade kök och jag satt uppe rätt sent  i min "data-hörna" i mitt kära kök o sög in den känslan. Och grät säkert en skvätt också. Saknar fort vårt kök o minns fortf den stunden.  

 Så va det äntligen dagen med stort D!! Mamma & pappa va uppe och även våra syskon m respektive hjälpte till att packa/passa barn på flytt-dagen. 

Vi fick in ALLT i lastbilen. Jag va lite orolig ett tag. 

Vi åt pizza sittande på golvet till lunch.

Så va det dags att bära ut den sista lådan, vi gick en sista sväng i huset, låste dörren & körde ner för gatan mot båten till Gotland.  

Vid midnatt körde vi & lastbilen med hela vårt hem på flaket av båten o åkte mot Stånga.

Vi hade fått tag på ett finfint hus att hyra i Stånga så länge. Ett fint gammalt 1700-hus mitt i byn. Fast jag va fast bestämd att vi INTE skulle bo i Stånga utan letade hus närmare Visby. Men efter 6månader hade jag ändrat mig o förstod att det SJÄLVKLART va i Stånga vi skulle bo. Stånga är en fantastiskt levande by ungefär lika stor som Vilshult där jag växte upp.
 Vi bodde 1,5år i detdär 1:a huset som vi blev helt förälskade i & va beredda att köpa det, men det va inte till salu. Så hösten 2013 flyttade vi igen till andra delen av Stånga. Att bo i lådor va skit jobbigt. Jag va stundtals väldigt deppig & knäckt över att inte ha MITT egna hem. 

Och dessutom va det mer påfrestande än jag trott att pendla till Visby. För visst lyckades jag med att bli kvar på mitt "sommarjobb" i Visby & blev efter 1år fast-anställd.. Men jag jobbade fortf sena kvällar o tidig morgon som blev ännu senare o tidigare iom 45min pendling. Det som jag tyckte va jobbigt när vi bodde i sthlm. Och det är konstigt hur 4,5 mil här känns sååå mycket längre än i Sthlm.

Efter 2år här på Gotland va jag rätt låg o uppgiven. Inget riktigt hem & jobbade fortf mycket  & sent. Drömmen om ett liv på Gotland va då inte alls som jag föreställt mig.. Hade det inte varit för alla fina vänner jag fått iom flytten hade jag nog börjat fundera på att flytta tillbaka till Sthlm.

Men så 1år efter att jag fått "fast" på ICA i Visby ändrades det. Glömmer ALDRIG när jag precis satt mig i vilfåtöljen på båten från Gotland med Anders i April 2014 påväg till New York på en spännande, efterlängtad & försenad bröllopsresa. Jag såg att jag hade ett missat samtal från okänt Gotlandsnr. Ställde mig framme vid fönstret i förlig-salong medans vi körde ut genom hamnen i Visby o ringde upp. Det va Rosel som svarade o hon undrade om jag ville komma o jobba hos dom på ICA Nära här i Stånga.  JAAA JAAA!  Jag sa att jag skulle komma förbi när vi kom hem från NYC. Och 5 veckor senare slutade jag på ICA Atterdags i stan o började jobba 300m hemifrån. Vilken högvinst på ALLA sätt.

Men detdär med boendet va fortfarande inte löst. 2004 köpte vi en tomt med planen att bygga men hur vi än räknade o ritade så blev det inte ekonomiskt hållbart OM något skulle hända. Vi skulle aldrig få igen pengarna. Tomten ligger granne med vårt hus nu o vi ÄLSKAR det fina änget. Kanske att vi en vacker dag bygger något där, kanske inte. 

Och så ÄNTLIGEN hösten 2014 hittade vi VÅRT hus, ett eget HEM här i Stånga!! 

 Och i November 2014 flyttade vi in efter att ha rivit upp plastmattor, slipat golven. målat om, tapetserat vårt sovrum & fixat tjejernas rum.. Ironiskt nog samma hus som vi kollade på sommaren 2008 då vi började tänka på att flytta till Gotland.

Vi har bott här i 2,5 år nu.. Och trivs jätte bra. Vi har flyttat o rivt ner väggar, satt in kamin & fixat en toa i källaren.  Men jag måste erkänna. Huset är för litet för oss. Astrid tjatar om större rum, jag vill ha ett större kök (det befintliga köket går inte att bygga om för att få bättre ytor) & Anders vill ha dusch men jag vill inte ta bort badkaret i det lilla badrummet vi har. Visst, det funkar. Men vi håller ögon & öron öppna efter ett större hus i Stånga. 

Idag har det alltså gått 5år sen vi packade in barn & hem och tog detdär stora klivet ut i Östersjön mot ett helt annat liv på Gotland. Från livet i en av Sthlms "förorter" Åkersberga, till ett liv i en liten by på södra Gotland. Och jag ångrar det inte en sekund. Trots att dom här 5åren inte alls blev som jag förställde mig. Den Romantiska bilden av att leva o bo på Gotland är borta, men ersatt av en skön verklig vardag på en ö med alla dess för & nackdelar. 

Det bästa med flytten:

*Att barnen går i en BRA & liten skola o får växa upp i en liten by där "alla känner alla". Precis som jag & Anders gjorde. En fantastisk trygghet för dom & oss.

*Att jag har fått ett grymt gäng med vänner genom Anders. Anders fina barndomsvänner har grymma fruar. Massa fina nära väninnor som alltid finns där & så "JUNTAN" med 15 fina flickor. Utan dom hade jag nog inte stått ut. Ni är GULD värda o jag är sååå lycklig över att få ha er i mitt liv. Ni vet vilka ni är!! Ni väger tyngst o fick mig att stanna när det va som jobbigast!

* Att tempot är sååå lugnt här (iaf under höst, vinter & tidig vår)

*Att ha dom bästa svärföräldrarna nära som gärna hjälper till o ställer upp när vardagen inte går ihop eller om vi bara ska iväg på galej. 

*Att vi har råd att bo & resa trots att jag bara jobbar 75%. I Sthlm tjänade jag mycket mer men det fanns ändå inte utrymme att spara till resor. pga bolån o amortering.

*Att det känns så okomplicerat & enkelt här.. Tex: Barnen är fortf barn, klär sig i ärvda, loppisfyndade & vanliga hm kläder och bygger kojor, leker ute, skitar ner sig & är barn. Jämnfört med vad jag hört från vänner i Å-berga.

*Att jag kunnat förverkliga drömmen om en egen loppis. I sommar blir det 3:e sommaren. 

Vad jag saknar:

*Svampskogen & naturen på fastlandet. Dom säger att det finns svamp här på ön men jag hittar inte den o skogen här är inte vad jag vill ha. Saknar den fuktiga, mossiga o varierade barr & lövskogen bakom vårt hus i Å-berga & hemma i Blekinge .Här är det bara torrt, gräsigt, platt & massa tall.

*Vårt gamla kök!! Vi ritade, planerade & byggde ett grymt välplanerat o rymligt kök i huset i Å-berga. Älskade det!! Här har vi 1m arbetsyta..

*Att ha Anders hemma. Han jobbar fortf nästan halva året i Sthlm. 

*Att inte bo nära min syster & kusiner m familj samt Anders syskon som alla bor i sthlm . Barnen säger ofta att dom saknar & vill träffa kusinerna.

*Att det är så himla jobbigt att ta sig till fastlandet där Sommarstugan & familjen finns. Dendär båten gör resan så lång, dyr, dryg o begränsad. Det första året tog jag gladeligen båten titt som tätt, men nu har det bara blivit jobbigt.  Men efter vårens alla resor börjar jag vänja mig igen.

*Att inte ha nära till shopping. Utbudet här på ön är väl sådär tycker jag. Att tex köpa skor & kläder till barnen är ett projekt. Köper det mesta på nätet faktiskt.

Men trots alla nackdelar så väger fördelarna upp och jag vill inte bo på något annat ställe än här i Stånga på södra Gotland. 

Så glad att vi vågade ta steget & härdade ut dom där åren när vårt hem mest låg i lådor.