NEW YORK resan: del 1!

Dagen med stort D kom & jag va ett nervvrak.. Gick här hemma, packade det sista, åt ingenting mer än riskakor, nojjade & längtade. Vid 14 tiden kom Cilla med bilen och äntligen va vi påväg. 

Det kändes lite bättre men Flygfobin körde runt i min hjärna & mage. Vi plockade upp Emma här i Stånga & mötte sen upp Lizen i stan. 

Strax efter 16 gick båten mot Stockholm. Och nerverna lugnade sig lite efter en öl & med massa härliga skratt.

Framme på Arlanda så parkerade vi bilen på långtidsparkeringen, tog bussen till terminal 4 & checkade in på "Rest and Fly". Yttepyttigt rum med 2st dubbla våningssängar & 2kvm över att röra sig på och ställa dom 4 stora väskorna på. Dusch & toa fanns i korridoren. PERFEKT & prisvärt rum! 

Vi gick upp till skyCity & tog ett glas. Jag fick min Arlanda-öl med utsikt över landningsbanan dock en dag innan. Skönt att vara på plats! 

Sen va vi rätt trötta. Gick till rummet, bytte om & la oss i omgångar för alla vi 4 fick inte plats samtidigt. Vi släckte & fnissade lite innan vi somnade gott. 

Klockan 7 ringde klockan. Jag kände mig förvånansvärt pigg och snart satt vi på ett cafe & jag ÅT tillomed en frukost macka. Har aldrig hänt förut att jag kunnat äta innan en flygning. Kände mig lugn & peppad.

Efter lite taxfree shopping ropades det ut det att det va dags att gå genom pass-kontrollen för vår flight. Tog min tablett i farten mot gaten ca 1h innan avgång.  Inne på gaten gick jag fram till disken och berättade min situation & precis då kom kabinchefen för att gå ombord. Vi pratade lite och hon va så omtänksam & sa att dom skulle ha koll på mig. Kände mig lugn! 

Så va det dags att gå ombord!!

Påväg in i flygplanet, lite små lullig men glad & förväntansfull. Mycket tack vare mina fina goa vänner som fanns där för mig. 

Jag somnade rätt snart & vaknade när det va 3,5h kvar. Gick på toa & när jag satt där tändes säkerhetsbältes-lampan, köpte snabbt en öl & satte mig. Satte igång en film för att distrahera. Turbulensen blev som tur va inte så jobbig.

Så närmade vi oss NYC & Newark med utsikt över Manhattan. 

När vi landat så flöt det på bra. Lite kö till säkerhetskontrollen, bagaget va redan framme när vi kom dit & tullen gick snabbt. 

Vi "anmälde" oss vid transfern & blev visade till uppsamlingsplatsen. Efter 20min ropade dom upp första gruppen med bla några av dom som varit på vårt flyg... Men inte oss!!  Vi väntade lite till men så gick vi fram o frågade. Tydligen hade vår bokning förvunnit. Men efter ännu lite väntan så kom vår bil & kl 16 New york-tid anlände vi till vårt hotell. Vädret va underbart. Varmt & sommar i luften. 28grader, sol & ljumma vindar! Precis som vi beställt. ;-D

Off Soho Suites ligger nere på södra Manhattan mellan SOHO & Chinatown. På en liten gata med en barbershop, en tidnings-affär, ett byggföretag, en tysk restaurang/bar & ett grymt glass-ställe! Mitt emellan Huston street & vägen över Williamsburg bridge. Lite "off" från turistpulsen & med ett härbärge på granngatan men MYSIGT och lite rufft. Och trots att det florerade endel uteliggare & pundare i området kände jag mig trygg hela tiden då det va mycket folk i rörelse. Helt olikt läget sist jag va i NYC & jag gillade det!! Lite mer det riktiga New York än uppe i dom "fina" områdena! Rekommenderar VERKLIGEN "Off Soho Suites"!

Rummet va STORT!! Vi pratar 55kvm vilket är mycket för pengarna i NYC (vi bodde på typ 10-15kvm sist). En hall, badrum m badkar, vardagsrum med en skön futon-soffa/säng, litet kök m spis (gas-spis så vi rörde inte ens den) kyl m frys, micro & ett barbord m 4 stolar. Sovrummet hade 2 enkelsängar en garderob, safty-box & strykjärn+bräda! Och sist men inte minst GRYM personal. Ett gäng goa gubbar som hjälpte till m pizza beställning, transfer och småpratade om ditt & datt.

När vi checkat in pausade vi lite innan vi gav oss ut ut på en planlös promenad genom Soho & hamnade på en trevlig lite Italiensk restaurang i Tribeca. Slog oss ner, beställde in öl/vin & en bit mat och skålade för vår resa! 

Sen gick vi hemåt genom Chinatown & little Italy där det pågick någon mat-festival av något slag. Typiskt att vi va mätta.

Hem via en hörnbutik för att inhandla det nödvändigaste dvs: vatten, öl, vin, jos & snacks. 

Väl hemma på rummet kämpade vi ett tag för att håll oss vakna men vid 22 fanns ingen annan utväg än sängen! Damn U Jetlag! 

Dag 2!

Jag vaknade vid 5!! Och strax efter 6 va alla vakna. Vi duschade & gjorde oss klara för en dag på stan. 

Vid 8 begav vi oss söderut. Vi åt frukost (jos, kaffe & creemcheese bagel) & kollade på folk på en bänk vid Court House.  Sen styrde vi stegen mot 9/11 memorial. Hade hänt mycket där sen jag va där sist!

 Grymt vacker & stämningsfull plats! Vi beslutade att skippa museet & vandrade genom Battery park till Staten Island färjan. Trevligt & helt gratis sätt att se frihetsgudinnan & Manhattan skyline på.

När vi turat tillbaka hoppade vi in i en taxi som tog oss till Union Square för att kolla in DSW (sko outlet) & "Nordstroms rack" med paus däremellan för en god grekisk lunch.

Sen gick vi norrut mot Macys. Påvägen pausade vi fötterna & fyllde på med "vätska" på en irländsk pub. När vi kom ut från Macys hade solen gått ner..

Nu va det dags för middag. Tyvärr va det för lång väntetid på min favorit restaurang "Hill Country BBQ" så vi åkte till hotellet & fick hjälp att beställa GRYM pizza från Wiliamsburg till hotelldörren.  

Vid 23 hade tröttman övermannat oss & vi somnade gott!! 

To be continued!!!

Pirrig & peppad!!

Idag är det bara 4 dagar kvar tills det bär av... Eller rättare sagt 3 dagar. För vi lämnar ju ön redan på Onsdag!!!! Tänk va snabbt tiden gick, vi bokade ju för över 3 månader sen.

Väskan är nu nästan färdigpackad och viktiga papper, pass, piller & dollars är framplockat. Bara någon nytvättad klänning som hänger på tork som ska i & sminkväskan åker ju i samma dag.  Jag tycker jag har varit duktig på att minimera antalet kläder & valt dom som går att kombinera på olika sätt. Jag har dock inte vågat väga väska ännu... 

När jag satte igång att packa idag så blev det väldigt verkligt att jag faktiskt lämnar Stånga på Onsdag eftermiddag & sen flyger mot NYC på Torsdag morgon. Det pirrade härligt i magen men samtidigt fick jag lite lätt ångest-påslag såklart (illamående, yrsel & dendär "trånga" känslan) men efter ett "snack" med mig själv så släppte det rätt snabbt. Det kommer komma & gå nu dom här dagarna! Men jag kan hantera det.

När jag packat nästan klart plockade jag upp en av guideböckerna och kröp upp i soffan. 

Jag skummade igenom den från sida till sida och läste det som fångade mitt intresse, vek hundöron & kollade in endel webbsidor.

Vad jag längtar efter att besöka "gamla" favorit affärer från förra resan men även en massa nya. Och va roligt att få göra det med andra som också är intresserade av att strosa runt på dam-avdelningen lite längre än vad Anders va. Väldigt nyfiken på "Uniqlo" som är Japans svar på HM.

Nu ska jag sätta mig i soffan & skumma igenom ännu en guidebok medans Anders lagar middag!

Så va det bokat...

Efter en dag med en liten påhälsning av mr flyfobi m klump i magen, rastlöshet & noll matlust. Så träffades vi här hos mig ikväll. Förde över pengar, bokade & betalade resa+hotell.

Nu är det klart & jag kan inte längta mer...

 I September åker jag & 3 fina tjejkompisar till New York..  6 nätter bara vi 4 i staden som aldrig sover.

Vi har bokat rum på ett lägenhetshotell nere på södra Manhattan. Granne med China town, little Italy & SoHo. En liten lägenhet m 1 sovrum, vardagsrum m bäddsoffa & ett litet kök. Det kommer bli så himla härligt & mysigt! Shopping, upplevelser, korvvagns lunch, fin restaurang några kvällar men också take away middag & vinkväll "hemma" på rummet.  

Anledningen/ursäkten till att vi reser är att en viss snygging i gänget fyller jämt i dessa dagar.. Jag hoppas & tror att hon kommer få en resa & årsdag att minnas.

Om 110 dar drar vi!!  

Så Peppad...

På Torsdag morgon åker jag, Anders & 5 par till iväg på en Weekend. Det är en present från oss alla till 2 av männen som fyllde 40år under 2014..

Destinationen är hemlig för "födelsedagsbarnen" så jag kan ännu inte berätta vart vi ska.. Även om jag inte tror dom läser detta...

Men det spelar ingen roll vart vi åker. Vi hade kunnat åkt vart som helst. För det ska bara blir så himla roligt & härligt att komma iväg. I hela 4 dagar ska vi umgås, ha kul och äta & dricka gott med 10 goda vänner utan alla barnen. För tillsammans har vi 6par nämligen 16st barn!! Så ni kan ana att på våra "sammankomster" sitter vi sällan allihopa ner samtidigt & man blir ofta avbruten. Men så får det ju vara under småbarnsåren.. Men därför känns det så spännande & lyxigt att bara få hänga med BARA dom vuxna en helg. Är övertygad om att 40-åringarna också kommer uppskatta resan lika mycket som vi andra.

Ikväll har vi packat det mesta & det sista ligger i tvättmaskinen/hänger på tork. Visst det är några dagar kvar men innan man vet ordet av är det Onsdagkväll.

På Tisdag kväll kommer våra "super Nannys" (min mamma & pappa) med båten.. Dom ska tillsammans med mina grymma svärföräldrar ta hand om barnen medans vi är borta.

Så nu blir det en kort jobbvecka med jobb endast Måndag & Onsdag. Imorgon blir som det alltid är på Måndagar lite hektisk men kul med ny vecka & nya kampanjvaror.  Tisdagen är ledig dag men den innehåller ett besök på öronmottagningen i stan med Astrid. Ska bli spännande att höra hur det ser ut. Undrar om röret är kvar?

Så nu kör vi en härlig & lyxig vecka med lite jobb och vardag men desto mer nöje, äventyr & häng med fina vänner!!!

Jag vågade...Freak-varning!!

Kan tänka mig att några av er tycker jag är skitknäpp! Då får ni tycka det... Och då kan ni ju sluta läsa här så slipper jag reta upp er i onödan. ;-D

Nu blir det sådär jobbigt pinsamt, ärligt & utlämnande igen. Jag mår faktiskt så mycket bättre av att vara ärlig och öppen, pratar gärna om sådant som är jobbigt & skrattar åt det. Problemen känns så mycket mindre & jag mår så mycket bättre då. Sån är jag... Helt värdelös på att bita ihop, hålla masken & låtsas vara något jag inte är..

HUR SOM HELST. HERE WE GO!

Som ni nog vet är jag ju hysteriskt flygrädd & har fått tabletter att ta inför flygningen. Starkt ångestdämpande grejer. Dom funkar bra & har tagit mig ut i vida världen 2ggr innan. Så himla bra skulle man kunna tycka, vad smidigt att bara ta en tablett.....

Men tyvärr är det inte slut där.... Roten till min flygrädsla är delvis att släppa/tappa kontrollen. Vilket den där tabletten också orsakar. Jag blir dåsig, såsig & somnar till slut..

Resan till New York närmar sig nu. Wiiieee! Längtar!
Jag tänker inte sååå mycket på flygningen ännu, men jag har däremot börjat oroa mig för just dom där tabletterna. Mest får att jag mådde sååå dåligt inför att ta dom när vi skulle flyga för 2år sen. I flera dagar innan resan va jag oroligt & hade ångest men vägrade ta någon tablett. Jag satt på Arlanda med lurarna i öronen & va helt inne i Angrybirds, orkade varken tänka eller prata. Hade sådan hemsk ångest inför att ta tabletterna mot ångesten. HELT SJUKT ju!  Då va det verkligen på riktigt PEST eller KOLERA. Ta hemska tabletten & tappa kontrollen eller hoppa på flyget utan och faktiskt känna att jag har noll kontroll.. Vidrig känsla.

Så inför NY resan har jag tänkt prova dom 1-2ggr innan.. Bara för att avdramatisera dom. Känna hur det känns & ha lite koll på hur lång tid det tar innan jag somnar... Sa jag att jag va ett kontrollfreak?? :-D  Ha ha ha!!

Igår passade det perfekt. Jag va ledig & barnen va på dagis/skola och Anders va kvar på ön och gjorde några jobb... Så efter att ältat lite "tänk om" medans jag satt och stirrat på den där asken i närmare ½ timme så tog jag den tillslut... Sa ju att jag tycker det är jobbigt... Inom 1h sov jag gott.. Och jag överlevde, det va inte obehagligt & jag vaknade igen!  Så jag kände mig tuff efter middagen och för att verkligen gå till botten och testa hela förloppet då jag under 8h flygning i värsta fall kommer behöva ta 2 doser så tog jag en till när jag gick & la mig vid 21. Har sovit såååå gott inatt! Och jag överlevde, mår fortf inte dåligt & vaknade igen!!

FAN va skönt det känns!!! Kanske att jag nu kan njuta av dagarna innan resan denna gången, och antagligen klara av jobbet (gjorde jag inte sist) & slippa vara ett vrak på Arlanda innan det är dags att flyga!!

Jag KAN ta tabletter för att inte vara rädd för att flyga... Jag är inte rädd!!!

Det här med flygfobin...

Jag stör mig verkligen på att jag är sååå rädd för att flyga! Vet ju att det är helt orealistisk rädsla men det är väl just så dom flesta fobiska rädslorna faktiskt är... Orealistiska!!

Jag tycker ju samtidigt att det är spännande & lite läckert och jag vet ju att det är det säkraste sättet att resa, att det är faligare att stanna hemma än att flyga & flera tuuuusen gånger säkrare än att gå över gatan eller köra till jobbet varje dag men ändå så blir jag sååååå paralyserad, helt tom i skallen & kroppen gör sig redo att DRA snabbare än ögat när jag tänker på det..

Vet faktiskt inte när det började, så länge jag kan minnas har jag ogillat trånga utrymmen som hissar, tunnelbanan (inte så farligt men jag blir lite svettig när tågen stannar till i en tunnel) & toaletter utan fönster. Värst i vardagen är hissar fast jag åker dom ändå.. Ser det lite som KBT i vardagen. :-D

Har faktiskt flugit en hel massa förr i tiden. Flög ofta hem till Blekinge precis när jag flyttat hit & det så mycket att jag tillslut samlat ihop till en gratis T/R reguljärt till London så då åkte jag & hälsade på syrran! Men samtidigt har min oro för flygning gjort att jag inte känt så mycket för att resa längre sträckor. Tycker det känns lite trist att jag inte backpackat i Thailand som jag vet att jag egentligen va rätt sugen på när man hörde alla berätta .. Tänker absolut puscha mina tjejer att resa mer än jag gjort!! För det är sååå härligt & spännande med nya klimat, maträtter, kulturer & miljöombytet är en sådan energi kick.

Inför varje resa blev jag nojjigare & oroligare. Brukade alltid åka ut till flygplatsen 2-3h innan avresa för att "kolla läget", spana in vädret, några starter & landningar & ta en wiskey eller två. Själva flygningarna har gått okej. Vid någon turbulent resa har jag & en dam suttit & slitit hennes man i armen men annars har jag hållt mig sansad & rätt lugn. Stenhårt focuserad på något korsord, maten eller en skvallertidning.

Så kom droppen som fick mig att helt sluta flyga för 8-9år sen. En turbulent resa m ett MINI flygplan (typ som en minibuss m vingar) hem från Gotland. Jag satt m huvudet i sätet framför & hade sådan ångest. Jag röt åt medpassagerare som försökte lugna mig. Sen dess vägrade jag flyga!!

När Anders vann en resa till Las vegas för ca 6-7år sen fick han åka med polarna ist för mig. Kändes lite trist men samtidigt tror jag att dom uppskattade det mer än jag skulle gjort. Intalar mig det iaf...

Men så kom vändpunkten! jag fick vårt första barn, kände mig oövervinnerlig & grym!! Jag ville verkligen åka till det där underbara landet Thailand som ALLA varit i & pratade så gott om.. Så i Mars 2008 bokade vi en resa för oss 3 i September. Så det va bara att ta itu m problemet. Köpte en "flygtrygg" DVD m övningar & vi va ut till Arlanda flera gånger för "planespotting". Jag kontaktade även läkare & fick Sobril 10mg utskrivet. Den sommaren övade jag på att ta dessa. Gillar nämligen inte att ta starka mediciner heller. Vill inte bli dåsig & släpig. Kan ha en slänga av extremt kontrollbehov också! :-D

Resan till Thailand närmade sig. Jag blev nervösare & någon dag innan började jag känna mig sååååå SJUK: yr, illamående, magkatarr, skakig & allmänt olustig trots att jag testade en 10mg:are! Vi kan INTE åka när jag mår såhär.. Måste-ha-sjukintyg!! Så vi kan få pengarna tillbaka. Samtidigt anande jag nog att jag inte va sjuk utan bara rädd.

-Say HELLO to mr Ångest!!!

Tillslut efter att kuskat runt en hel lördag el va det söndag? till Danderyds Akut & Täby lättakut (inget dom kunde hjälpa mig med) ringde vi till Åkersberga lättakut. Fick prata med en doktor & jag bröt ihop totalt. Stod utanför Åkersberga Centrum med man och barn i släptåget & stortjöt!!!! Piiiinsamt såhär i efterhand!! Slutade m att Anders fick ta luren & berätta läget. Läkaren sa åt Anders att hämta ut receptet han skickat in till Apoteket & ge mig en sådan tablett! Det va Sobril 25mg. Sen vet jag inte vad som hände mer den där dagen & fram till resan. Har svaga minnesbilder från att jag ringde min syster & berättade att allt va luuuuugnt :-D, att vi fikade på Arlanda, kikade i taxfreen & hur vi satt & väntade på att gå ombord. Minns inte mycket av resan sen. Vet att jag gick en sväng för att köpa vatten & hittade kabinpersonalen sovandes bak i köket.. Och på hemvägen gick det mycket lättare, då tog jag tabletten först 15 min innan vi gick ombord. Kände mig inte alls lika nervös utan stärkt av att jag fixat det en gång. Och när vi mellanlandade övervägde jag att skippa nästa tablett. Men då en passagerare va lite berusad & blev avplockad så rubbade den väntan & incidenten min trygghetskänsla men det va nära iaf.... Men.... JAG GJORDE DET!! JAG FLÖG THAILAND T/R & det är det häftigaste & roligaste jag gjort, näst efter att föda barn då!! Jag känner min så stark efter att jag gjort något jag är lite rädd för!!

Så när denna resan kom på tal i Mars så kändes det lugnt.. Iofs har det gått i vågor senaste månaden. Men jag vet att med den där lilla tabletten så går det hur lätt som helst. Jobbigast är faktiskt att ta tabletten! Vet ju hur dåsig, flummig & släpig jag blir, gillar inte att tappa kontrollen så. Men hellre det än hysterisk! Lite jobbigt att barnen är så stora att dom kommer märka min oro. Vill ABSOLUT INTE projecera över mina fåniga fobier på mina barn. Det skulle jag aldrig förlåta mig själv för!

Så, hur mår jag idag, dagen före en 6 timmars flygresa? Jo jag känner mig ändå rätt cool. Inte tagit någon tablett än. Såfort jag känner oro, paniken & den jobbiga tomhetskänslan i skallen komma krypande så tar jag mig i kragen & tänker: -Det är bara Ångest, inget farligt. Det sitter ju bara i min hjärna! Jag är inte sjuk utan det är min hjärna som får mig att må illa & få svindel. Och "POFF" så släpper det rätt omgående så "so far" har det funkat!

Jag kan flyga, trots att jag är LIVRÄDD!!! För min fobi sitter bara i hjärnan! Och så har jag små vita piller.. :-D

Nedräkning...

Sen någon vecka tillbaka har jag äntligen fattat att vi åker till Teneriffa om mindre än 1 månad. Resan bokades nämligen redan i Mars & då kändes det sååå fjärran, men nu är vi alltså där snart. Det är min pappa som bjuder med oss alla för att fira hans 60 års-dag. Hipp hipp!! :-D

Jag har lixom inte haft tid att tänka & längta förän nu... Varit sommar, semester & fullt upp hela hösten m husförsäljning & vardagsliv. Men nu när vi fixade passen förra veckan gick det upp för mig hur nära det är.. Tror vi alla 8 kommer njuuuta av denna pausen!! Underbarast av allt blir det om vi lyckas få sålt huset innan avresan, men det är inget jag vågar hoppas på just nu.

Så nu har rese-förberedelserna dragit igång. Igår hittade jag 2 tunna härliga långklänningar på Åhlens som jag kan gissa kommer bli min uniform den veckan.. En svart & en syrenlila. Har packat fram ungarnas sommarkläder & spanat in vad vi egentligen bokade. Blev glad över att vi bokat 1 sulky till Astrid & så tar vi med den andra sulkyn oxå så har vi till båda. Spanat lite på taxfree & såklart oxå gogglat på planet & kollat in på TUI nordic där man kan se hur det ser ut inne i planet. Tänkte häromdagen att jag nog kanske ska testa att flyga utan Sobril men har nu tagit mitt förnuft till fånga, men kanske att jag kan vänta m tabletterna till avresedagen (note to self: "testa" tabletterna någon kväll innan jag åker då jag inte gillar att ta starka tabletter heller *ryyys*) . En lätt släng av flygfobi... ;-D Ska nog se till att vara ledig från jobbet dagen innan avresa inser jag nu för jag kommer nog vara bra nervös. (innan Thailands-resan 2008 åt jag tabletter i 2 dagar innan & försökte avboka resan tills jag tillslut fick starkare tabletter). Till familjen: Jag lovar att inte ställa till något drama denna gången, jag lovar!!!
Åhhhhh!! Pirr i magen!! Längtar ihjäl mig... Det ska bli så himla kul att resa med hela min familj. Mamma, pappa, syster Maja, hennes fästman (hi hi hi hi ) Joel & så då vi 4:a!! Och väldigt kul att resa m barnen. Agnes har rest långt innan men va så liten att hon inte minns. Men hon har flugit inrikes efter det bla förra sommaren m Anders & Joel då tyckte det va jätte spännande. Astrid kör premiär på alla punkter. Ska bli spännande & se vad hon säger. Jag kommer iaf vara luuuugn & avslappnad! ;-D

Kommer bli en underbar vecka!!

Stolt!!

Jag är så stolt över min stora-lilla tjej Agnes.

Idag åker hon tillsammans m Faster Lisa till Gotland. Detta är andra gången hon reser "själv" men sist kom farmor m båten & mötte upp dom, men idag är det bara Lisa & Agnes. Säker på att det kommer gå TOPPEN bra!

Anders kör i detta nu ner dom till Nynäs & båten. Till Måndag ska hon vara borta. Vi har frågat henne & pratat om det, hon har från start varit positiv. "Inte pappa följa med" ? -Nej, Pappa stannar hemma. -Ja, pappa inte följa med!!.

Och hennes första ord i morse va: -Åka båten till Gotland!!

Varför är jag sååå Glad över detta då?? Jo för jag helt enkelt inte vill inte att hon ska vara som jag va när jag va liten. Jag va en riktig fegis o jag minns att jag tyckte det va jobbigt & lite pinsamt. Jag vågade knappt sova över hos kusinerna, hade alltid pappa med på klassresor & lägerskola, fejkade magåkomma på konfirmations-lägret för att bli hämtad och jag låg lydigt kvar i sängen med hemlängtan och moralpanik på Bornholm & våndades när mina konfa-kompisar smet ut på disco.... mm, mm.. Tror till & med att pappa hämtade mig (alldeles för tidigt) första gången på Baldershage (Ett "danspalats" i Småländska skogarna som höll i stort skoldisco någon gång i månaden, man åkte buss i ca 1 timme dit, gömde sprit i buskarna & dansade). Och inte för att jag va överförfriskad utan för att jag ville hem. Inget emot att pappa oftast va med för det tyckte jag va kul, men att vara så feg & ängslig, INTE kul. Måste varit jobbigt för mina föräldrar oxå att inte veta om dom skulle behöva kasta sig iväg eller inte för att hämta hem mig mitt i natten. Som tur va växte det bort någonstans där efter konfirmations åldern.. Och jag slapp ha pappa med på kommande kvällar på Baldershage, Roskilde & Hultsfred. Tror både han & jag är glada för det. ;-D

Samtidigt så värker det i mamma-hjärtat över att vara ifrån henne. Och skulle jag få vara helt egoistisk skulle jag aldrig släppa iväg henne. Men jag vet att hon tycker att det är jätte spännande, att hon växer & blir tryggare. Och jag vet hur kul faster Lisa, Farmor&Farfar tycker att det är. Så det vore bara helt & hållet superdumt att inte låta henne åka. Och tänk va Astrid kommer få det lyxigt med total fokus & lugn&ro i helgen. Ska bli jätte mysigt att kunna ge henne all uppmärksamhet. Fast jag vet att hon nog kommer leta lite efter Agnes ikväll.

Igår när vi pratade i telefon när jag va påväg hem från jobbet sa Agnes: -Va inte så orolig mamma...! :-D Hon är klok & fin min stora-lilla tjej. Samtidigt så skäms jag lite att min 3½åring känner när jag är orolig. Jag vill ju va stabila mamma som INTE projicerar över mina känslor,rädslor & fobier på mina barn.. Men jag ska försöka att inte vara så orolig.. Även om jag ibland kommer att få anstränga mig hårt för att INTE ringa & kolla att hon inte satt i halsen, blivit bortrövad/överkörd (SuperFånigt! Vet ju att Gunilla inte släpper henne för 1 sekund), inte slutat andas när hon sover osv osv.... Vet ju att hon har det såååå bra där hon är.

Är så stolt över att vår Agnes är så trygg, självständig & orädd..

Reseplanering i tidigt stadie....

Om det blir som vi vill så bär det av en långweekend till Prag i Maj.. Bara jag & Anders och kanske om vi har tur att min syster med respektive oxå vill hänga på... Men garanterat barnfritt blir det iaf. :-D

Just nu är jag lite konfunderad över att resorna dit i 95% av fallen verkar går via en annan europeisk stad och därför blir restiden 5-6 timmar. När (väldigt myckte dyrare) direkt flygen med SAS tar 1.50h... Märkligt. Varför ska man behöva slösa bort 2-3 semestertimmar på Düsseldorfs flygplats??

Sökandet fortsätter..... Och tips om Prag eller andra trevliga & "prisvärda" weekend resmål mottages såklart gärna.

Helgen i text..

Slappnade av så pass hemma hos mina föräldrar att jag inte ens bloggade sista dagarna.. Då är man rätt avslappnad & väldigt upptagen med att umgås med sina nära & kära :-) Bloggen är annars något jag gärna lägger någon timme på varje dag.

Helgen har som ni ser fyllts med lek, goood mat, besök & vila. Jag va även en sväng till "Åkessons Antikt" och fyndade ännu ett nysilverfat (att ställa ljus på) & två små Gabriel skålar som jag inte sett innan. Funderar på vad jag ska använda dom till. Flingsalt & peppar kanske?

På Lördag förmiddag kom min allra bäst & äldsta vän Caroline & hennes mamma på fika. Jag och Caroline har varit vänner sen innan vi ens va påtänkta, bott grannar hela uppväxten & delat lägenhet i Rågsved. Vi träffas alldeles för sällan nu för tiden då jag nu bor 60 mil bort men vi umgås däremot antalet timmar i telefon varje månad. By the way Caroline så glömde vi plocka mina ögonbryn så nu får jag se ut som en rysk kulstöterska i några månader till.

Carolines mamma, Ingmarie gav mig en UNDERBAR bok. "Hjärtat får inga rynkor" av Mark Levengood. Måste va den bästa bok jag läst på länge. Satt & läste högt för Anders och skrattade så tårarna sprutade på vägen hem till Sthlm. Och på något konstigt sätt så hör jag det jag läser på klingande finlandssvenska i huvudet vilket gör det ännu hjärtligare & roligare. Boken består av små korta berättelser, 3-4 sidor max vilket är perfekt när man sitter och ammar. TACK SÅ JÄTTE MYCKET!!

På eftermiddagen åkte vi upp till Kärrabol och hälsat på Min farbror & moster (dom är gifta, nej det är inte olagligt). :-) Där bjöds det på fika & lite motion när jag försökte stoppa Agnes från att leka sönder alla Ingers fina saker. :-) Svetten bröt fram när hon skulle rida på Min morfars gamla fina trähäst. Som tur var va det en hållbar gammal pålle för den klarade av 2 fall i golvet innan jag bestämde att nu får det vara nog. Och som sista spår efter sig lämnade hon ALLA skorna i hallen i en prydlig rad mitt på golvet & hämtade 2 små prydnadssparvar i köket som fick pussas m porslinsänderna i hallen.

På Lördagkvällen plockade vi fram diabilderna. Sååå roligt!

Jag & min lillasyster Maja för många herrans år sen!!!

Hemresan började inte som vi tänkt. Planen va att lämna Olofström vid 09:00. Kl 09:17 vaknade vi av röster från köket, vi hade försovit oss. Det va tur för det va Uffe & Brittmarie som va på besök så det blev frukost/fika innan vi packade in allt & barnen i bilen och åkte norrut. Resan hem gick mycket bättre än den dit. Förutom ett kvävnings tillbud i Traryd. Agnes satte prickigkorv i halsen.. En eloge till Anders som i 110km/h lyckades hålla oss på vägen och skaka om Agnes så att hon fick loss korven. Fy va sådant är jobbigt! Lovar att inte ge henne korvmacka i bilen igen pappa. ;-)

Längtar redan tillbaka!

Sjukt låååång bilresa avklarad...

2 åringen va inget problem... Men däremot va 1½ månads Astrid en riktig orutinerad bilåkare. Barnen somnade innan vi lämnat Berga. Och vaknade först i Stavsjö då det blev mat & ny blöja för båda. Såg ut att gå som på räls det här......... Men!
Sen bestämde sig Astrid för att få ont i magen/ruttna på att sitta i bilen. Vet inte vilket men skrek sig blå gjorde hon iaf. Och i samma veva bestämde sig Agnes för att göra nr 2, 3 gånger på raken men ändå med lagom mellanrum så att vi hann upp på motorvägen igen mellan gångerna.. När vi satt på en avfart i Norrköping och jag försökte trösta gaphalsen & Anders bytte bajsblöja på växelspaken va jag på vippen till psykbryt!!
Det där hysteriska avgrundsskriket som min fina lilla Astrid kan uppbringa fräter sönder min hjärna. Hemma kan det gå an men att sitta i en bil på en avfart mitt ute i ingenting med en jätteledsen bäbis är asjobbigt!
Men men efter några stopp och lite kramar så kom vi på hur slipstenen skulle dras. Om man stoppar in nappen/lillfingret och skakar babyskyddet rytmiskt rätt ryckigt. DÅ SOMNAR ASTRID!! Så sen sov hon nästan hela tiden ville inte ens ha mat, så när vi kom till Älmhult va jag övertygad om att jag hade fått mjölkstockning.
Restid: lämnade Berga 15:30 Kom fram till Olofström 00:40. Alltså 9 timmar!!
Fast allt va inte Astrids förtjänst, vi hamnade nämligen mitt i rusningstrafiken genom Stockholm oxå.
Längtar inte hem & igår va jag beredd att boka tågbiljett till mig & lilla kommandoran!