Vi va på en hel del rally när vi va små. Pappa tog med oss ut i skogen & senare om jag inte missminner mig så tog jag & Caroline moppen ut någon gång oxå. Älskade att va i skogen, springa längs vägen & slänga sig ut i diket när nästa bil kom. Adrenalin, spänning & en jäkla massa fart.
På 90-talet åkte pappa med en kille några gånger som kartläsare. En gång hade pappa svetsat ihop värsta ställningen som höll våran gamla videokamera på plats bak i bilen. Den gången va vi ute för att titta på dom.. Minns det så väl. Vi hörde bilen starta, närmade sig men plötsligt tystnade det & ingen bil kom. Sen startade och passerade nästa bil & samtidigt började folk springa längs med banan för att se vad som hänt... Usch vad jag va rädd då, men samtidigt fattade vi nog inte riktigt hur illa det kan gå. Mamma berättar att hon va nog ännu räddare för hon fattade direkt när det tystnade & nästa bil kom att: FAN!! Dom har smällt.. Kan inte va kul att vara mamma med 2 barn i skogen och springa baklänges på en rallybana. Som tur va hade inget allvarligt hänt. Det visade sig att han kommit för långt ut & kört i en sten med däcket så det va slut kört... Och va häftigt det va att se den filmen.. men själva "smällen" va mest en massa skak & flimmer.
Vilken jäkla nostalgitrip & adrenalinkick! Önskar lite att Astrid inte varit med så vi hade kunnat gå längre upp i skogen och stanna längre!!
NU MED FILMKLIPP PÅ MIN UNDERBART LYCKLIGA DOTTER (jag va i samma eufori som hon fast inte lika utåtagerande, skumt med 34årig tant som hoppar jämnfota & kvittrar i skogen)! Skulle kunna vara jag för 25år sen på filmen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar