Om att längta!!

En sen kväll i mellandagarna hittade jag o Anders en "tok-billig" resa till NYC med boende på det där fantastiska lägenhetshotellet jag bott på innan.. 

Blev liiite sådär hastigt & spontant men vi hade kikat flera gånger på flyg, hotell o datum under vintern & bestämt ATT vi skulle dit!! 

SÅ varför vänta..?

Vi slog till!!! 

SÅ glad att Anders propsade på att vi skulle ta 10 istf 7 dagar.. Med barnen med kommer takten inte bli den samma som när jag/vi varit där innan. 

Och jag vill ju hinna med ALLA  "Mina grejer" utan att tumma på deras! 

Och den 242 dagar långa längtan började!! 

MEN..

Om 2 dar är det bara 2 månader kvar!!

Det gick ju rätt snabbt ändå..

I väntan & längtan på "vår familjeresa" aka "min 40:års resa" till staden jag ÄLSKAR har jag o barnen pratat massor under vintern & våren om resan dit, staden, det där med JET-lag, vad dom o jag vill hitta på och hur det ser ut där... Kollat endel YouTube filmer & kollat in hotellet! 

Dom har ju bara varit på charter-resor innan med sol o bad. Så det första blev att förklara att hotellet & resemålet varken har pool, sandstrand, barnklubb eller frukost buffé.. Utan att vi är MITT I en stor stad! 

Vi har också pratat massor om hur STOR staden faktiskt är o vikten av att hålla ihop o inte rusa iväg.. Våra barn är inte "City-tränade" för 5öre utan drar gärna tryggt iväg o-annonserat åt det hållet som verkar spännande för stunden. Min största fasa är att tappa bort dom! 

Men jag hoppas o tror att det löser sig när vi väl är där o dom ser & inser hur stort det är! 

Vi pratar o längtar fortf minst 2-3ggr/vecka! 

Och nu börjar min längtan ta ordentlig fart! 

GUD vad det ska bli roligt & spännande! 

TÄNK! Vi ska få 10 dar i dendär fantastiska staden med den där underbara "va som du är"-atmosfären, alla trevliga människor, allt kul som finns att se, göra & shoppa, alla loppisar/secondhand-butiker, matutbudet & känslan av att "känna sig hemma" på något konstigt sätt. 

Som jag sagt förut är det ändå tur att jag inte upptäckte New York för 20år sen för då hade jag nog varit fast där! 

Ser så mycket fram emot att visa barnen den där staden jag pratat om i tid o otid! Och att uppleva den som familj!