Slutade rätt bra ändå....

Skulle in till banken ett ärende. Så efter lunchen packar jag in båda barnen & drar till Berga centrum. Går till banken & tar ett nr. 198 och det står på 171... Går en sväng i dom närmsta butikerna kommer tillbaka efter 5 minuter. 172!! Det här kan ju gå snabbt. :-S
Går runt i 30 minuter till, kikar förbi ibland. Sista gången är det på 181........ Tar en lapp till för att gardera upp och så går jag och tar en fika med Monika under tiden.
När vi fikat klart och Agnes ätit glass återvänder jag. 204...Typiskt missat första nr men på andra lappen har jag 215 å nu parkerar jag mig nere i hörnet vid lekbordet och släpper loss Agnes. Wild and Crazy!!! Sitter med smågnällig Astrid i famnen. Känner mig rätt tuff... Agnes humör är ju lika säkert som en hemmagjord nyårssmällare...
När det står 206 på tavlan ser Agnes sådär festligt inåtvänd ut & så säger hon högt & tydligt: -Oj Mamma! Bajsar!!!! Känner hur alla blickar vänds mot mig... Endel ler medlidande. Nu gäller det att handla snabbt. Packar ner Astrid och rusar med Agnes skuttande brevid mot en toa som ligger bara 10m bort. Stoppar i en 5:a som fastnar..... nu börjar svetten bryta fram...... Stoppar i en till. YES!! In, snabbt blöjbyte och ut igen.. Och när jag kommer in på nordea så har det inte ens slagit om på tavlan... :-D
Och snart trillar nr-tavlan på och det blir min tur. Ärendet utförs medans Agnes fortf leker m tågbanan sen slår hon några kullerbyttor framför övriga bankkunder och skriker som en gris när jag knäpper fast henne i vagnen, sen åker vi hem.
Att ett enkelt bankbesök kan bli så långdraget, händelserikt & spännande visste jag inte innan jag fick barn...

Men det gick. Och det är ju inte utan att man känner sig ännu lite tryggare i rollen som 2-barns mor...