I söndags bestämde jag mig för att nu när jag inte jobbar att jag ska ta itu med Astrids nattvälling för den är heeelt meningslös & gör oss helt knäppa av trötthet. Astrid dricker kvällsvälling vid 19-19:30 sen somnar hon gott. Men oftast har hon vaknat till vid 23 och fått välling & ibland oxå en gång mellan 03-05. Båda gångerna har vi utan att ens försöka bara burit ner henne & gett henne vällingen. Vi har varit rädda att hon ska väcka Agnes med sin gråt och så vet vi att får hon vällingen somnar hon om snabbt. En säker quick fix helt enkelt... Detta skulle bli ett litet projekt i någon/några veckor. Jag va super taggad & motiverad att tålmodigt "fajtas" med Astrid.
Så i Måndagskväll när vi la Astrid sa vi till henne att: nu är du en stor tjej som inte dricker välling på natten längre.. Och som genom ett trollslag sov hon hela natten medans jag vaknade flera gånger och bara väntade på att hon skulle vakna. Tis kväll/natt hostade hon så hon vaknade, vi gick ner, tog hostmedicin & drack lite vatten sen somnade hon om utan ett pip. Onsdag vid midnatt hostade hon endel också och när vi gick ner för vatten blev hon superförbannad och skrek efter välling & pekade på micron. Jag sa: -nej det blir ingen välling på natten, du är stor nu. Bar upp henne och hon grät väl lite halvhjärtat på test i 3-5min sen somnade hon om. Svårare än så va det inte! Och inatt har hon återigen sovit hela natten!!
Jag tror inte det va Astrid som behövde vänjas av utan vi!! För hon verkar egentligen inte sakna den. Vi har bara gjort det för att vi inte orkat ta itu med den striden vi trodde skulle bli.. Tji fick vi! Vill inte ens tänka på hur mycket piggare, tålmodigare & gladare vi kunde varit denna vintern om vi bara vågat/orkat försöka innan.. :-S Inte Astrid som varit "hopplös" utan vi!!
Vilken fröjd detta är!! Och inatt har inte jag heller vaknat utan sovit gott hela natten!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar