lördag 22 mars 2014

Höjden av otur...

Alltså jag är så himla trött på allt just nu...  Just nu känns det som att ALLT går emot oss. Början på 2014 har mestadels varit helt jä*la värdelöst. För har det inte varit det ena så har det varit det andra & gärna det tredje också. Seriöst, det kan bara bli bättre. Ok jag kaaanske överdriver lite just nu men just idag känns det pissigt.

Hade längtat efter denna helgen. Anders kom hem från Sthlm & ska inte åka på Måndag igen. Vi skulle fixa & organisera upp lite i kaoset som blivit efter denna veckan och planera lite inför resan. Och vi skulle äntligen ha kalas för tjejerna som fyllde 6 & 4år i Oktober respektive November. Alltså snart ½ år sen. När dom fyllde va vi mitt uppe i flytten, sen jobbade Anders i Sthlm ett tag, sen va det jul&nyår och när det väl blev vardag igen så började Anders jobba i Stockholm igen. Och så rusade tiden iväg. Har haft som mål att vi ska hinna INNAN våran Resa iaf. Så blir det inte nu...

Igår kväll verkade Astrid lite hängig och småvarm och efter att stått & bakat brysselkex till kalaset lite väl sent så vaknar Astrid vid 1 tiden & är kokhet. Vi går & lägger oss. Hon får kall handduk, glass,supp & vatten och precis när jag håller på att somna så säger Astrid att Agnes gråter, Anders går in & hon har då spytt ner halva sängen. Så det va bara att stiga upp, preppa soffan, Anders städade ur sängen, Agnes va vit som ett lakan & såg ut som en fågelunge där hon satt på golvet. Jag & Astrid somnade på soffan vid halv 3-3 tror jag. Och jag vaknade redan vid 06 igen. Smsade alla föräldrar till dom bjudna barnen och  sen har vi hängt där mest hela dagen. Jag sov som en stock mellan 9-13 och vaknade med hemsk magknip. Hoppas & tror att det beror på penicillinet. Släppte efter att jag fått i mig lite mat iaf. Sen kollade vi på den gamla klassikern "Ensam Hemma" med barnen. Dom tyckte den va jätte kul. Mysigt med lite film-mys mitt på dagen.
VARFÖR kommer det nu!? Barnen har inte varit kräkdålig en endaste gång denna vintern och så kommer det idag!! Lagen om alltså jävlighet när den är som värst..

Agnes förstår varför vi inte kan ha kalaset men Astrid har blivit lite ledsen & frågat några gånger. 

Nu ikväll har jag packat ner allt som skulle vara till kalaset. Godiset, glasstillbehören, sugrör mm mm  


Och jag blev så arg & ledsen när jag gjorde det att jag nästan började grina... Så himla tråkigt & orättvist. Helgen som skulle bli kul, glad & festlig blev en helg med en soffa & säng klädda med filtar & plastad frotté, ihoprullade mattor, stök, en tvättmaskin som aldrig stannar & jag känner bara hopplöshet. Orkar lixom inte mer motgångar & jävelskap nu..

Jo men visst.. Precis när jag skriver sista meningen så börjar Astrid kräkas.. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar