Vi satt & kollade Robinson när Astrid började gråta lite, jag gick upp för att stoppa in nappen. När jag kommer in ser jag några mörka fläckar på lakanet & Astrid har något mörkt i ansiktet. Förstår att det måste va BLOD!! Skriker på Anders och lyfter ut henne i ljuset. Hon har blod i hela ansiktet, eller runt näsan & munnen iaf. Slänger över henne till Anders följer med ner och yrar runt lite & går sen upp och bäddar ur dom blodiga lakanen ur hennes säng. Fixar verkligen inte sådant! Alla säger att när det är ens egna barn så... Men nej inte jag!! Usch gjorde sååå ont i hjärtat.
Slutade snart blöda, måste varit någon vass liten snorbuse. Eller så är hon bara helt enkelt pappas (stört näsblödaren) flicka... ända ut i näsan. :-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar