söndag 10 oktober 2010

Känslomässigt störd eller bara en normal mamma?

Idag på jobbet såg jag en jätte fin sak som samtidigt fick mig att göra en dunder tabbe för första gången på mina 10 år på mitt jobb.

Jag va påväg ut för att ta emot en hyrlastbil, samtidigt som jag hoppar in i bilen (för att köra & tanka) ser jag vad jag förutsätter är en mamma & en pappa som ska lämna av sin dotter. Dottern va i 20års åldern. Mamman kramar om, pussar och klappar dotter ömt på kinden och kramar igen. Man riktigt ser hur hon saknar henne redan. Dottern va piercad, lite emo rufsigt hår och såg allmänt "trulig" ut, hon hade en stooor resväska. Pluggar kanske på annan ort eller ska ut & resa. Det va iaf ett vackert och ömt farväl. Och jag kände sååå med mamman som såg ut att gå i bitar.
Jag själv hoppade in i hyrlastbilen där jag sitter och är alldeles tårögd & rörd till tusen. (blir tårögd bara jag tänker på det) Jag backar vant ut & bort till diesel pumpen fortfarande med simmig blick. Tänkandes på när det är jag som står där & kramar Agnes hejdå. Usch... Stanna tiden!!!

ska jag tanka lasbilen och är fortfaranade någonstans 15 år fram i tiden, nästintill lipfärdig. Tar BENSIN munstycket ist för Diesel och börjar tanka upp lastbilen....Neeeeej!!! Som tur va får jag bara i 1 liter el något innan jag kommer tillbaka till verkligheten. Bensin i Diesel bil är "big NO NO"!! :-) Blir verstad om det blir för mycket. Som tur va gick det bra. Hade varit sjuuukt pinsamt annars.

Inte bara kärleken, tröttheten & jobbet som blir större med 2:a barnet utan även känslor av alla de slag! Har aldrig någonsin varit såhär blödig. :-)

Nu ser jag fram emot en mysig Söndagkväll m familjen. Blir bakad potatis & Indiana Jones film.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar