Idag för ett år sen hade vi kommit hem från sjukhuset där vi låg inlagda för att Astrid hade fått RS. När jag läser det jag skrev då & ser bilderna (länk till lite bilder & en film från dom dagarna) så slungas jag tillbaka till det där akutrummet (fick sitta där inne & vänta då hon va "för liten" för väntrummet) på DS... jag förundras fortfarande över att jag inte fick panik eller bröt ihop. Fattar inte att det va jag som gjorde det där... heeelt ensam m 2 barn i en vagn.
Vilken kväll&natt det va.... Och dagarna på Astrid Lindgrens Barnssjukhus... Stackars lilla plutt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar